Igår var jag i bokhandeln och månadens bok var ”Jävla karlar” av Andrev Walden. Åh, han ska ju sommarprata tänkte jag, det blir bra att läsa hans bok först. Kollade min kalender och insåg att det var idag han skulle prata så läsa hans bok skulle jag verkligen inte hinna, är ingen speed reader.
Men jag började med några kapitel igår kväll, riktigt bra läsning. Det kunde jag ju ha förstått med tanke på att killen fått Augustpriset för boken.
Och inte blev jag besviken när jag lyssnade på Andrev Waldens sommarprat. Det gick liksom i samma spår utan att upprepa sig mer än som var relevant för pratet. Underfundigt och filurigt berättade han att han ogillar natten eftersom han på något vis ser den som en övning på döden. Han vävde in dinosaurernas tid, sockerdricka, sina barn och mycket annat. Det passade ihop på ett finurligt sätt.
Och underfundigt.
Mitt betyg: +2 (skala -2 till +2)