Renée Nyberg börjar sitt sommarprat med en cliffhanger. Jag insåg snabbt att fortsättningen på den skulle komma först på slutet. Jag är inte superförtjust i cliffhangers kan jag avslöja.
Programmet bjöd sedan bland annat på återfinnandet av hennes farfar som hela familjen trodde var död, den historien från hennes bakgrund var väldigt fin.
En högst personlig iakttagelse på hennes berättarstil är att hon bröt meningarna mitt i och jag tycker att det är lite svårt att lyssna till, jag tycker bättre om flyt. Meningsbryt kan var en bra effekt i berättande, men inte om det förekommer hela tiden. Det är bara en teknisk liten detalj.
Sammantaget hela hennes program blir det ett medelbetyg från mig.
Mitt betyg: 0 (skala -2 till +2)